lucykibwota.blogg.se

Av alla naturliga fibrer i textilindustrin är bomull den viktigaste. 40 procent av de naturliga materialen som används är bomull. Syntetiska fibrer utgör 55 procent av textilproduktionen. 

För att odla bomull är bevattning viktigt. Konstgjord bevattning sker i områden med torra klimat som Egypten, Uzbekistan och Pakistan. Dessa områden brukar ha brist på färskvatten då de är varma. Konstgjord bevattning sker på 53 procent av världens bomullsfält som utgör 73 procent av världens bomullsproduktion. 

70 procent av världens odlade bomull odlas i Kina, USA, Indien och Pakistan. 

“Vattenfotavtrycket” som ett land lämnar består av vattnet inom landet och vattnet som trycker på andra länder. [Baltikumländerna lämnar ett stort vattenfotavtryck i Östersjön.] Sveriges externa/utvärtes/utvändiga vattenfotavtrycket är till exempel vattnet som årligen används utrikes för att producera eller odla en vara i ett annat land. Bland länderna med störst påverkan på främmande vatten räknas Tyskland, UK, Frankrike och Japan. 

I Kina, USA och Pakistan verkar det som att bomullshandeln har en större påverkan på vattenkvalitén. Vattenfotavtrycket ett land lämnar efter sig ska inte enligt The environmental justice foundation (EJF) ses som en slutgiltig indikator när det gäller hållbarhet, men den ska ses som ett viktigt tillägg till hållbarhetsdebatten. 

2,6 procent av världens vattenanvändning tas upp av bomullskonsumtion. Nästan hälften, 44 procent, av problemen med vattenanvändning relaterad till bomull kommer från export till andra länder, exporten är dålig för miljön. 

16 procent av världens bekämpningsmedel används i bomullsindustrin. Detta gör att besprutningen av bomullen är den mest intensiva av alla grödor/fibrer. För varje hektar släpper man ut cirka ett kilo farligt bekämpningsmedel. De flesta bekämpningsmedlen som används på bomullsodlingar åker ner i grundvattnet eller stannar på vattenytan. 

 En femtedel av föroreningarna från bomullsproduktionen kommer från vattenfotavtrycket. 

Ungefär en miljon arbetare på bomullsplantage läggs in på sjukhus årligen. En till tre procent av arbetarna på bomullsplantag lider dessutom av akut förgiftning på grund av bekämpningsmedlen. Detta inkluderar mellan 25 – 77 miljoner arbetare enligt en gemensam rapport framställd av FAO, UNEP och WHO. Många lider även av kronisk förgiftning. Barn som bor i närheten av bomullsplantage är i risk att drabbas av sjukdomar. Behållare som tidigare innehållit gift återanvänds också av fattiga som drickskärl. 

99 procent av bomullsodlare bor i u-länder och många arbetare arbetar barfota. Säkerhetsåtgärderna är nästan obefintliga. 

 2007 försörjde sig över 50 procent av invånarna i Benin på bomullsodling. 

Bekämpningsmedlet Aldicarb används i 25 länder. Bara i USA användes år 2003 en miljon kilo. En droppe Aldicarb som upptas genom huden kan döda en vuxen människa. Aldicab ligger tvåa på listan över de farligaste bekämpningsmedlena. Medlet är förbjudet i Libyen, Tanzania, Indonesien, Sverige och Kuwait. Det farligaste bekämpningsmedlet, Malathion, är inte förbjudet i något land. 

Bomullen står för 2,5 procent av alla grödor som odlas men använder sig av mest bekämpningsmedel. Bomullsproduktion är inte bara direkt skadligt för miljön utan även för de som arbetar med produktionen eller bor i närheten. 

*Gäller ej ekologisk bomull. 

Faktaruta 

• Att utsättas för bekämpningsmedel kan ge: 
  
  huvudvärk, kräkningar, andningsnöd, anfall och död. Långtidseffekter inkluderar försämrat minne och förvirring. 
• I Indien är 54 procent av alla bekämpningsmedel från bomull och använder 5 procent land 
• 3.1 miljoner ton bomullsolja används årligen för att laga mat. 
• Det går att hitta giftrester i bomullskläder. 
• I Uzbekistan, en av världens största bomullsproducenter, benägen vid Aralsjön har man världens högsta förekomst av halscancer. 
• Det vanligaste skadjuret heter Brunaktig knölfly (Helicoverpa armigera). 
• Problem man kan få vid bomullsodlingen innefattar; frösjukdomar, svamp och prickar på blad. 
  
   
  
  Lucy Kibwota